|
Som mycket närvarande,
observerande och inte minst mycket mutbar presschef är det mig en stor
ära att få skriva om mina intryck och upplevelser från denna juli
helg på kennel Flatterhaft! Kennelns årsträff har
blivit känd i in- och utland, man har hört att det är en upplevelse värd!
Sagt och gjort, Flatterhaft
Murder is Easy blev inköpt hösten 2002, så man kunde få lov att
delta i detta evenemang! Och så var det bara att vänta! Ett rekord antal anmälningar gjorde förväntningarna stora! 51 ekipage publicerades på kennelsn hemsida, många släkt med ens egen lilla vovve på något sätt! Man såg fram emot att få träffa andra Flatterhafthundar och dessas ägare man annars kanske bara hade läst om på hemsidans meritlista eller i den flitigt besökta gästboken.
På förmiddagen innan
lunch skulle man hinna igennom 3 rutor; markering, dirigering och sök,
och man kunde välja nybörjare, öppen eller elitklass. På markeringen (dommare
Berth Nilsson) var det därmed en enkel, dubbel eller trippel som gällde,
alla på ungefär samma avstånd ca. 50-75 m. meter genom kuperad terräng
och med lite goda stora vattenhål på vägen ut! Det plaskades rejält för
några!
Söket som var uppdelat i 2
identiska rutor dömdes av Anna Lyckner och Flatterhaft- Mikael. Det gällde
att få in så många dummisar som möjligt på 5 minuter, dock max. 10.
Ingen lätt uppgift här heller, platserna som valts var kuperade,
dummisarna var inte alls synliga och det störtregnade! Här igen en
utmaning för såväl hund som förare, survival of the fittest and the
nosiest! Eftersom det inte fanns någon
arrangerad turordning kunde man välja rutor som man ville, vilket i sin
tur gav rik möjlighet att antingen följa några favoriter eller se
mycket av en enkel ruta. Det fanns mycket att lära den här dagen och man
sög till sig!
Efter lunch var det dags för VP utdelningar efter dagens prästationer. Där fanns flera överraskningar och folk jublade och gladdes på andras vägnar. Så många VP’n! Detta visar den entusiasm från kennelen och valpköpare som instiftat dessa genom åren! Speciellt gladdes man som unghundsägare att priserna inte bara gick åt elithundarna, men att alla som hade förtjänt ett VP hade en chans att bli nominerad.
Vi trodde att finalen var
avgjord med detta, men så ingalunda. För kvar återstod ”Dödsklyftan”!
En dirigering från en 50 m. hög klippa, ner i dalen och upp igen 50
meter till toppen af
Till
sist hade det stora ögonblicket kommit! Efter en utmanande dag med svåra
prov och tuffa konkurrenter blev 2003 års Flatterhaftmästare Fredrik och
Sigge! Med jubel och klappsalvor mottog han priset som en värdig vinnare!
Dagen
rann ut när grillarna tändes och lugnet spred sig över ett trött men
glatt Flathult!
Många
klasser,många HP’n och mycken huvudbry från Anneli senare var bästa
hanhund Cairo (Fla. C is for Corpse) och bästa tik Heffa (Fla. Nine Lives)
hittade. Handlerna Monica Jansson och Anna Lyckner fick springa och
springa ivrigt påklappade av våta russinhänder, paraplyn och uppspelta
hundar. Vackraste hund blev..... HEFFA!!
Trots att hon hade 5 veckor gamla valpar lyste hon dagen igenom!
Snacka om att hålla figuren! Mycket
förtjänt erhöll Vickie (Fla. H is for Homiside) efter utställningen
kennelns VP för helgens bästa dual hund, och det är hon verkligen!
Finalhund andra året i rad och 4:a bästa tik dagen efter på utställningen,
så gör en dual hund! Dags
för avslutning och vemodigt farväl till gamla och nya Flatterhaftvänner!
Bara 362 dagar tills nästa årsträff! TACK Anneli och Mikael för en
fantastisk helg, en verklig (hund) upplevelse! Och till alla andra – köp
hund på FLATTERHAFT!!!
Med
tack för alla mutor (ingen nämd och ingen glömd!) Hälsningar
Karen Lisager/Danmark ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' VP Hundar
Lite goa bilder från träffen..
|
Lördag
morgon klockan 8 sharp! Samling på gräsmattan, fantastisk stämning
inför jaktprovsdagen! Ett väldukat bord med olika vilt, vildsvin, gås,
duvor, fasaner och kanin. Fredrik blåste in dagen på sitt jakthorn,
man kunde ha hört en knappnål falla! Presentation av deltagare,
dommare och inte minst dom olika rutorna. Vi fick veta att man blev bedömd
hela dagen, både i själva rutorna naturligvis men även annat. Sug i
magen! Tur att man blev serverad en rejäl Gammeldansk!!
De omutbara...!
Dirigeringen
var likaledes uppdelad i 3 klasser, en snäll nybörjare, en trixig öppen
i fel vind och kuperad terräng och en mycket intressant elit! Den var ca.
100 meter lång, i bra vind men med störningar både från
markeringsarbetet lite längre bort och inte minst en älg som skjutits på
morgonen och helt enkelt släpspårat sig just precis tvärsöver
elitdirigeringen. Vilken osis!! Här skulle det gamblas, hur säker var
man egentligen på sig själv och sin hund, ville den låta sig
distraheras, skulle man ta det säkra för det osäkra? Desutom blev man
ju bedömd, både på på det tekniska och det konstnärliga. Vilken pärs!
Här dömde Jonas Dahlström och tack för alla goda råd!
Finalisterna
Finalisterna pekades ut. De 6 som klarat sig poängbäst
(igen efter en värdering genom hela dagen) skulle hålla sig klara, vi
andra fik veta en angiven plats var vi kunde sitta som publik utan att störa
ekvipagen. Det var Berth och Böna (Fla. Miss Piggy), Berth och Vickie
(Fla. H is for Homiside), Ann-Mari och Tilda (Fla. Ten Sharp), Pernilla
och Mitzie (Fla. Mitzubishi Carisma) och Monica och Nollan (Fla. Evil Eel).
Därmed hade familjen Berth och Ann-Mari Nilsson alla sina 3 hundar med i
finalen, en prästation i sig själv! 
Vilken skådeplats! Som på kommando höll
regnet upp, solen bröt fram och vinden la sig så allt blev blixtstill.
Finalen började vid en fantastisk sjö 125 X 150 m. och inte en bris rörde
sig. Ekvipagen kallades fram en efter en, medan dom andra var kvar i spänd
förväntan om vad som skulle komma. Medan hundarnas huvuden speglade sig
i vattenytan dirigerades dom rakt över sjön till en dummy, efter 1 minut
kastades 2 störande dummies ut med skott som skulle hämtas efter
dirigeringen. Snabbast av alla var Tilda, som simmade så oerhört fort
att hon faktiskt var uppe på land redan innan störnaingarna kastades! Spänningen
var OLIDLIG!! Vilka hundprästationer! Hundarna jobbade fantastiskt och vi
satt kvar med känslan av att dommarna skulle ha mer än tummen i munnen för
att kunna avgöra detta.
Innan det stora ögonblicket kom då årets flatterhaftmästare
skulle avslöjas, skulle de sista VP’na delas ut. Vackert och rörande
var det när kennelns ”Värdig Prästation” skulle delas ut, inte ett
öga torrt! Priset gick till Camilla och inte minst Ajax (Fla. Golf
Orlando), som stått ut med så mycket det senaste året av skador och
livshotande sjukdomar.
Vaknade
dagen efter i ett underbart solsken som höll - helt tills utställningen
började! Flatterhafts ”Drop Dead Gorgeous” skulle finnas bland de
deltagande hundarna. Anneli själv dömde, äntligen en chans sa hon att få
klämma igenom sin uppfödning. Vi hade väl inte helt hoppats på hällbusregn
hela dagen, men det ska mer till för att skaka oss Flatterhaftare! Medan
vi vräkte i oss grillade hamburgare och korv direkt från grillen, fick
man möjlighet för att ta hundarna i åsyn och lyssna och lära sig av
Annelis öppna kritiker. Alla deltagare gick tyngda därifrån – svårt
att bära på alla priser Anneli skaffat till deltagarna!
